Underhåll blir allt mer affärskritiskt

Snabb teknikutveckling, en osäker omvärld och ökade krav på robusthet förändrar underhållets roll. När Svenskt Underhåll blickar framåt är riktningen tydlig. Underhåll behöver ses som en strategisk investering och tätare partnerskap mellan industri, leverantörer och andra kunskapsaktörer blir allt viktigare.

Det är lätt att räkna på vad underhåll kostar. Betydligt svårare är det att sätta en prislapp på maskinen som stannar, leveransen som försenar eller produktionskapaciteten som går förlorad för att en investering aldrig gjordes.

Där finns en av de viktigaste förflyttningarna för industrin de kommande åren, menar Silje Langhelle, nytillträdd ordförande för Riksorganisationen Svenskt Underhåll.

– Jag tror att man ser på underhåll som en kostnad just för att man mäter vad det kostar. Det som är svårare att se är vad dåligt eller uteblivet underhåll kostar. Vi behöver koppla underhållets mätetal till det som är viktigt för företagsledningen och visa hur underhåll bidrar till exempelvis ökad effektivitet, kostnadsbesparingar och högre output, säger hon.

Från effektiv till robust

Den frågan blir än mer aktuell i ett förändrat omvärldsläge. De senaste årens störningar har visat hur snabbt förutsättningarna för produktion kan förändras. För industriföretagen handlar robusthet därför inte bara om den egna produktionsapparaten, utan också om att bygga starka samarbeten med de aktörer som kan bidra med rätt teknik, kompetens och lösningar när behoven förändras.

– Företagen måste också vara robusta. När leverantörskedjor förändras, reservdelar blir svåra att få tag på eller produktionen snabbt behöver ställas om blir tillförlitlighet i den egna produktionsapparaten oerhört viktig. Ett planerat stopp är alltid dyrt, men när hela systemet redan är utsatt för störningar kan konsekvenserna bli betydligt större, säger Silje Langhelle.

I det perspektivet blir relationen mellan industriföretag och deras teknik- och lösningspartners en viktig del av beredskapen. Att känna verksamheten, förstå behoven och tillsammans kunna identifiera rätt åtgärder skapar bättre chans för tillgänglighet och långsiktig robusthet.

Maria Stockefors, vd för Svenskt Underhåll AB, ser samtidigt tecken på att frågan har flyttat högre upp på agendan. Allt fler företag börjar betrakta underhåll som en strategisk resurs och visar en större vilja att investera i såväl teknik som kompetens.

– Vi behöver bli ännu bättre på att visa med siffror vilket värde investeringar i underhåll faktiskt skapar. Underhåll bidrar både till hållbar effektivitet, robusthet och lönsamhet.
AI räcker inte utan rätt beslut

Parallellt förändrar teknikutvecklingen förutsättningarna snabbt. Sensorer, automation, AI och allt större mängder data skapar möjligheter att tidigare upptäcka avvikelser och arbeta mer förebyggande. Men tekniken i sig löser inte problemet.

– Det skapas inget värde av att bara ha en massa data. Vi måste lära oss att använda den för att fatta bättre beslut, säger Silje Langhelle.

Maria Stockefors pekar på datakvaliteten som en fortsatt grundförutsättning:

– Med AI blir möjligheterna att sortera information, hitta trender och förstå maskiners beteende större, men rätt data måste finnas på plats från början.

Utvecklingen förändrar också vilken kompetens som behövs. Den traditionella kunskapen om mekanik, vibrationer och smörjning försvinner inte. Tvärtom behöver den kompletteras med förståelse för sensorer, data och analysverktyg.

– Underhållsorganisationer kommer behöva förstå både maskinerna och datan runt maskinerna. Det gör också att samarbete mellan underhåll, produktion, IT och ledning blir ännu viktigare, säger Silje Langhelle.

Samma sak gäller kompetensen utanför den egna organisationen. När tekniken blir mer avancerad blir samarbetet med leverantörer och andra specialistaktörer en viktig del i att omsätta nya möjligheter i faktisk nytta. Det handlar inte bara om att köpa in en teknisk lösning, utan att tillsammans förstå vilket problem som ska lösas och hur tekniken bäst kan användas i verksamhet.

– Framtidens underhållsorganisation behöver vara en lärande organisation. När tekniken förändras snabbt blir kompetensutveckling inte en punktinsats, utan något som måste pågå kontinuerligt, säger Maria Stockefors.

“Vi måste kroka arm mer”

Tekniken är dock inte det enda området där Silje Langhelle ser utvecklingspotential. Som ny ordförande vill hon att Svenskt Underhåll ska bli ännu bättre på att samla den kunskap som redan finns inom industrin, akademin och bland leverantörerna.

Här ser hon också en svaghet i Sverige och Norden: företag är inte alltid bra på att dela med sig av sina erfarenheter, framför allt när något har gått fel.

– Vi behöver bli bättre på att berätta både vad som fungerade och vad som inte fungerade. Varför ska tio företag begå samma misstag om ett företag redan har gjort det och hittat en lösning? Vi måste kroka arm mer och hjälpa varandra, säger Silje Langhelle.

Silje Langhelle ser frågan om delningen mellan bolag från dubbla perspektiv. Vid sidan av ordföranderollen ansvarar Silje Langhelle för försäljning och marknadsföring på Easy-Laser och har under många år deltagit på Underhållsmässan som utställare.

Från leverantörssidan blir det tydligt hur liknande problem återkommer i helt olika delar av industrin. Där finns också en viktig potential i närmare partnerskap. Den som möter många olika verksamheter kan bära med sig erfarenheter, teknik och lösningar mellan företag och branscher. Samtidigt som industriföretagen bidrar med kunskap om sina specifika behov.

– Som leverantör möter man många företag och kan se mönster som den enskilda kunden kanske inte ser. Vi kan ta med erfarenheter och lösningar från en bransch till en annan. Samtidigt behöver leverantörerna inte bara visa vilken teknik som finns, utan hjälpa företagen att förstå vilket värde den skapar och vad som faktiskt är värt att satsa på, säger hon.

En mötesplats för nästa steg

Just därför tror både Maria Stockefors och Silje Langhelle att gemensamma mötesplatser får större betydelse när förändringstakten ökar. Ingen enskild aktör sitter på hela bilden. Industriföretagen känner sina verksamheter och utmaningar, leverantörerna bidrar med teknik, specialistkompetens och erfarenheter från andra verksamheter, medan akademin tillför forskning och nya perspektiv.

Det är i mötet mellan dessa perspektiv som nya lösningar kan växa fram. För Underhållsmässan 2028 hoppas Silje Langhelle därför att diskussionen kan flyttas ytterligare ett steg, från varför underhåll är strategiskt viktigt till hur industrin och dess partners tillsammans kan bygga mer tillförlitliga, effektiva och robusta verksamheter.

– Ju snabbare utvecklingen går, desto viktigare blir det att vi kan lära av varandra istället för att lösa samma problem på varsitt håll. Underhållsmässan är en plats där industrin, akademin och leverantörerna faktiskt kan mötas kring de här frågorna, säger hon.

Som mångårig utställare lyfter hon också värdet av det fysiska mötet. Digitala kanaler kan förmedla mycket, men har svårare att återskapa samtalet som uppstår när en kund står framför en teknisk lösning och börjar beskriva sitt verkligen problem.

– Ofta börjar samtalet med en produkt och slutar med att man pratar om ett problem eller en utmaning. De spontana samtalen är svåra att få digitalt. På mässan hör man något nytt, ser något nytt och lära känna någon ny, säger Silje Langhelle.

Maria Stockefors hoppas samtidigt att branschen blir ännu bättre på att synliggöra hur mycket underhållet faktiskt betyder. Inte bara för enskilda företag, utan för samhället i stort.

– Vi tar mycket för givet i Sverige, som att tågen går eller att vi har vatten i kranen. Underhåll har en enorm betydelse för industrin och samhällsutvecklingen. Det behöver vi fortsätta lyfta, avslutar Maria Stockefors.

Nyfiken på att ställa ut på Underhållsmässan 2028?

Läs mer om Underhåll