”Vi måste bli bättre på att prata med maskiner”

Digitaliseringen har ingen egen viljestyrka. Därför är det viktigt att förstå samspelet mellan människor och ny teknik, menar Tobias Ahlin som är designer, programmerare, innovatör och tidigare designchef på Mojang där han arbetade med världssuccén Minecraft.

Beskriv den digitala transformation vi är inne i nu?

– Den digitala transformationen har en enorm påverkan på hur vi lever, arbetar, och tänker. På det sättet är den tydlig och påtaglig. Men den är samtidigt så omfattande och komplex att den blir svår att analysera och förutsäga i detalj. Vi skulle kunna likna det vid att förstå sig på hur en flagga slår i vinden. När massor av olika krafter och tekniker trycker på den här flaggan samtidigt från olika håll så är det svårt att förstå exakt hur den kommer att påverkas, och hur den kommer att röra på sig. Men vi är ganska säkra på att vi står mitt i en storm.

Vilka är dessa drivkrafter?

– Vi kan dela in dem i fem delar: hur vi samlar in, transporterar, analyserar, styr med och upplever data. Först handlar det om att vi samlar in mer och mer data genom små datorer och sensorer som sitter överallt. Vi blir också bättre på att transportera data, till exempel mellan enheterna och molnet. Genom AI och machine learning kan vi sedan analysera datan. Vi styr också till allt större del saker med data, till exempel maskiner eller drönare i industrin. Till sist så har vi genom AR och VR helt nya sätt att uppleva och vara en del av datan. Många av dessa drivkrafter har samma teknik i bakgrunden och när batterier och processorkraft blir allt billigare hjälper det till att driva på utvecklingen inom samtliga drivkrafter.

Hur ska man som industriföretag förhålla sig till den snabba utvecklingen?

– Vi måste förstå samspelet mellan människor och den nya intelligensen. Det betyder inte bara att vi måste vara bra på att omfamna nya möjligheter och expertiser. Vi måste också lära oss förstå när vi ska sluta med gamla vanor och arbetsuppgifter och förstå människors svagheter i förhållande till maskiner och ny teknik. AI är till exempel förvånansvärt bra på att jobba inom områden som har tydligt definierade problem eller processer. Men maskiner är mindre bra på att definiera problemen från början. Där triumferar vi som människor. Sedan tror jag att många arbetsplatser inte behöver ligga precis i framkant och investera i de allra senaste digitala verktygen. Ibland kan man vara som mest innovativ med halvgammal och beprövad teknik, genom att lägga mer tid på hur man använder den.

Vad behöver industrin bli bättre på?

– Man måste bli bättre på att prata med maskiner och förklara för dem hur de ska utföra vår expertis, det vi i dag kallar för programmering. Vi kommer behöva se på programmering mer som en färdighet än en yrkesroll. Men samtidigt handlar det inte bara om att säga åt maskiner vad de ska göra, utan till stor del om att analysera vad maskinerna sedan gör. Vi får inte färdiga insikter från datan som vi samlar in, vi får en komplex hög av data – en höstack. Vi måste vara ödmjuka inför svårigheten att analysera den här datan. Att hitta den lilla nålen som vi är ute efter i höstacken.

Hur påverkar digitaliseringen oss och samhället i stort?

– Digitalisering är en förstärkare. Jag vill inte låta alarmistisk, jag älskar teknik, men ny teknik förstärker både våra bästa och sämsta sidor. Vår samhällsutveckling går snabbare och blir på många sätt mer oförutsägbar och volatil. Extrema beteenden och funktioner i samhället förstärks. Samtidigt hjälper digitaliseringen fler människor än någonsin att leva säkra och meningsfulla liv. Och jag tror att den har en fundamental roll i att hjälpa oss ur den klimatkris som vi befinner oss i.

Fem digitala trender:

1. Distribuerad expertis. “Vi blir bättre och bättre på att transportera vår expertis mellan olika punkter. Det handlar lika mycket om en samhällsförändring (distansjobb) som en teknikförändring (VR och AR).”
2. Expertisskifte. “Att kunna prata med maskiner och kontrollera mjukvara, samt att analysera och resonera kring kvantitativ data är expertiser och yrkesroller som kommer öka i behov och efterfrågan.”
3. Digital pollution. “Den första digitala vågen lade mycket tyngd vid “big data”. Vi ser nu en trend att det slår tillbaka. Vi har en ökad förståelse för hur digitaliseringen påverkar våra privatliv och samhället och hur viss typ av data helt enkelt blir en destruktiv nedskräpning när den samlas in.”
4. AI och machine learning. “Tekniken är egentligen relativt gammal, men det är fortfarande värdefullt att definiera den som en trend när vi ser hur den gör enorma genombrott inom många områden. Framöver lär det också komma mer inom produktion och underhåll.”
5. AR och VR. ”Även denna teknik är ganska gammal, men nu börjar den äntligen bli mogen. Det är förståelsen för den som stoppar oss – vi inte har lärt oss hur vi hanterar den än. Teknikens mest meningsfulla användningsområden och unika applikationer ligger fortfarande framför oss.”

Digitalisering är ett av Underhållsmässans fokusområden då mässan arrangeras 10-13 mars 2020 på Svenska Mässan i Göteborg. Tobias Ahlin medverkar som en av talarna torsdagen den 12 mars. Då berättar han mer om det viktiga samspelet mellan människan och den nya tekniken. Mer information om Underhållsmässan och dess program hittar du här underhall.se

Hämta din kostnadsfria entrébiljett här »