Skyddsombuden spelar en avgörande roll för att skapa en säker arbetsmiljö, men deras uppdrag blir allt mer komplext i takt med nya utmaningar som arbetslivskriminalitet, digitalisering och en förändrad arbetsmarknad. På Skyddsombudsdagarna 10–11 mars 2026 kommer dessa frågor att belysas, med fokus på hur skyddsombuden kan stärkas i sin viktiga roll.

Att vara skyddsombud handlar inte bara om att upptäcka risker, utan också om att skapa en trygg och säker kultur på arbetsplatsen. Det innebär att bygga förtroende mellan ledare och medarbetare, säkerställa att arbetsmiljöregler följs och vara en aktiv röst i arbetsplatsens utveckling.

Skyddsombudsdagarna är en del av Underhållsmässan på Svenska Mässan i Göteborg, och blir centrum för samtal om framtidens arbetsmiljö. Här samlas skyddsombud, arbetsgivare, fack och experter för att utbyta erfarenheter, inspireras och ta del av aktuell kunskap.

– Rollen som skyddsombud är enormt viktig men samtidigt jättesvår. Ofta innebär det stor press från både arbetskamrater och arbetsgivare. Det är en utmaning att navigera rätt, och därför behöver de allt stöd de kan få. Ur det växte Skyddsombudsdagarna fram, där vi lyfter alla perspektiv och stärker skyddsombuden i deras roll, berättar Helle Klein, erfaren journalist inom området.

Skyddsombudens utmaningar i dagens arbetsliv

Arbetslivet och samhällsklimatet förändras snabbt, och skyddsombuden står inför en rad nya utmaningar, från arbetslivskriminalitet och psykosociala faktorer till digitalisering, utbildning och resurser.

– Idag finns det många osäkra anställningar och illegala arbetsvillkor. Det blir allt vanligare med underleverantörer som inte följer arbetsmiljölagar, vilket leder till otrygga arbetsmiljöer. Även stress, psykisk ohälsa och höga arbetskrav ökar belastningen på skyddsombuden. De behöver verktyg för att hantera psykiska och sociala risker, säger Helle Klein och fortsätter:

– Ny teknik förändrar också arbetsmiljön och skapar nya risker, som digital trötthet, cyberhot och otydliga gränser mellan arbete och fritid. Skyddsombudens roll är omfattande, men det finns ofta en brist på resurser och utbildning för att kunna agera effektivt.

Tidigare låg fokus främst på fysiska risker som tunga lyft, kemikalier och ergonomi. Idag måste skyddsombud även hantera psykosociala utmaningar såsom stress, psykisk ohälsa, trakasserier och diskriminering. Arbetet kräver därför djupare kunskap inom både juridik och organisation.

Skyddsombudens roll har alltså utvecklats från att huvudsakligen handla om fysiska faror till att nu även omfatta psykosociala arbetsmiljöfrågor. Helle betonar hur viktigt det är att skapa en kultur där det är enkelt att rapportera incidenter och lära av misstag.

– En lärkultur där vi kan diskutera och förbättra arbetsmiljön utan rädsla är avgörande, säger hon.

Hon understryker också att skyddsombuden behöver rätt verktyg och utbildning för att kunna möta de nya utmaningarna:

– Det är en balansakt mellan att stärka skyddsombudens roll och att hantera arbetsgivarens krav, säger hon.

Skyddsombudstagarna 2026 – en viktig mötesplats

Inför Skyddsombudstagarna 2026 hoppas Helle att ytterligare stärka skyddsombudens roll. Konferensen blir en unik mötesplats där arbetsgivare, fack och experter samlas för att diskutera framtidens arbetsmiljö.

– Vi måste satsa på skyddsombuden för att skapa tryggare arbetsplatser, och konferensen är en del av detta arbete, säger Helle Klein.

Under dagarna kommer aktuella ämnen inom skyddsombudens arbete att tas upp, bland annat hur digitala verktyg kan underlätta arbetsmiljöarbetet, hur nya lagar och regler kan bidra till säkrare arbetsplatser och hur skyddsombuden kan bli bättre på att identifiera och hantera arbetsrelaterad ohälsa.

Helle Klein och Sigtunastiftelsens arbete för tryggare arbetsplatser

Helle själv är journalist och präst och arbetar idag som direktor på Sigtunastiftelsen. Tidigare var hon chefredaktör på tidningen Dagens Arbete, och hennes långa erfarenhet av arbetsmiljöfrågor gör henne till en välkänd röst inom området. Hennes erfarenhet av att granska och möjliggöra klimatet för skyddsombud sträcker sig många år tillbaka, något som även genomsyrar Sigtunastiftelsens arbete, vars historia bygger på viljan att skapa dialog och öka värdigheten för människor i arbetslivet.

– Sigtunastiftelsen startades 1917 och höll under 20-talet flera arbetsfredskonferenser där man bjöd in arbetarrörelsen, akademiker och arbetsgivare. De ville samtala om hur ett människovärdigt arbetsliv kan skapas. Något som forskare idag anser lade grunden till Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen, berättar Helle Klein.

Framtidens skyddsombud

Att risker för både fysisk och psykisk skada fortfarande förekommer på många arbetsplatser är inget nytt. Trots att arbetsmiljön har utvecklats över tid, kvarstår vissa faror. Idag, precis som på Sigtunastiftelsen under 1920-talet, diskuteras fortfarande dödsfall och allvarliga arbetsplatsolyckor.

– Vi behöver stärka skyddsombudens roll, där deras arbetsmiljöarbete blir en naturlig del av företagsstrategin. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är nyckeln till framgång, säger Henne Klein.

Framtidens skyddsombud kommer att spela en allt viktigare roll i ett arbetsliv där snabb förändring är normen. Genom att satsa på utbildning, samverkan och förbättrade resurser kan vi skapa en säkrare och mer hållbar arbetsmiljö för alla. Skyddsombudsdagarna 2026 blir en chans att samlas, inspireras och stärka de verktyg och kunskaper som skyddsombuden behöver för att möta framtidens utmaningar.

Läs mer om Skyddsombudsdagarna.