Så förändras underhållet hos Mälarenergi – ”Vi måste vara enormt agila”

Kraftvärmeverket i Västerås är en central del av Mälarenergis leverans av värme, kyla och el till regionen. Samtidigt driver bolaget en omställning mot ett samhälle utan klimatpåverkan. För att klara båda uppdragen har underhåll blivit en strategisk fråga, med fokus på flexibilitet, nya bränslen och ökad digitalisering.

Underhållsarbetet vid ett modernt kraftvärmeverk är långt ifrån en ren reparationsfråga. Hos Mälarenergi ses det som en central del av verksamheten, med direkt påverkan på medarbetarnas arbetsmiljö, den ekonomiska effektiviteten och bolagets klimatomställning. Det är ett perspektiv som delas av Erik Svensson, underhållschef på Mälarenergi, och Kristina Bäckstrand, hållbarhetschef i koncernen.

– Jag brukar tänka att underhållsarbete för en anläggning är som ett bra friskvårdsarbete för anställda. Det gör att vi mår bra och kan prestera bra i längden, säger Kristina Bäckstrand.

Drift som ställer krav på snabbt underhåll

Mälarenergi samlar fem olika verksamhetsdelar under samma paraply, från värme och elproduktion till elhandel, elnät, vatten och avlopp samt fiber. Tillsammans gör det bolaget till en av regionens mest samhällsviktiga aktörer. I Affärsområde Värme, där kraftvärmeverket ingår, behöver underhållsarbetet kombinera långsiktig struktur med förmågan att agera snabbt, när anläggningarna ska vara i drift dygnet runt, året om.

Samtidigt har villkoren förändrats tydligt de senaste åren. Kraftiga svängningar i elpriser, väderberoende efterfrågan och en allt större roll på stödtjänstmarknaden kopplad till Svenska kraftnät innebär att planeringen ofta behöver justeras med mycket kort framförhållning.

– Vi får hela tiden prioritera om beroende på olika faktorer, exempelvis hur kallt det är och hur elmarknaden rör sig. Det som i förra veckan såg ut som en optimal plan kan snabbt förändras och vi behöver ofta ställa om på dagen, säger Erik Svensson.

Utöver de förändrade villkoren i energibranschen har även den tekniska utvecklingen påverkat kraven på underhåll. Det nya värmelagret i bergrummet, som gör det möjligt för Mälarenergi att lagra stora mängder värme, ger ökad flexibilitet i samspelet mellan värme och elproduktion. Samtidigt öppnar det för deltagande på stödtjänstmarknaden, där bolaget bidrar till att Svenska kraftnät kan hålla rätt frekvens i elnätet. Sammantaget innebär detta att anläggningarna belastas med fler lastförändringar än tidigare, vilket i sin tur ställer högre krav på underhållsarbetet.

– För att optimera produktionen utifrån värmebehov, elmarknad och stödtjänstmarknaden samtidigt som vi har koll på anläggningens status och behov, måste vi vara agila och kunna ställa om från timme till timme, säger han.

När nya bränslen ställer nya krav på underhållet

Övergången till mer hållbara bränslen har förändrat underhållsarbetet i grunden. Från att tidigare ha eldat olja och kol har Mälarenergi successivt gått över till biobränslen från skogsindustrins restströmmar samt restavfall från hushåll och annan industri. Omställningen har krävt ny teknik, inneburit andra risker i driften och skapat nya former av slitage, vilket har påverkat både underhållsstrategier och arbetssätt.

– Det har gjort att underhållsarbetet blivit mer komplext. Det finns inte längre en typanläggning man kan jämföra med. Vi arbetar med flera bränsleslag och flera tekniker parallellt, och då blir vår kompetensbredd och våra samarbeten jätteviktiga, säger Erik Svensson.

Det gäller internt som externt. Mälarenergis egen underhållsorganisation har över 40 anställda inom Affärsområde Värme, men det räcker inte när teknikspannet blir allt bredare.

– Förr kunde man vara expert på ett system. Idag kräver anläggningarna så mycket mer. Vi måste ha egna generalister och sedan partners som har spetsen när det behövs. Underhåll är samarbete, säger han.

När övervakningen blir digital och datadriven

Just nu sker den största utvecklingen inom området datainsamling och analys. Mälarenergi har byggt upp ett brett sensorsystem som kontinuerligt följer allt från vibrationer och temperaturer till varvtal, smörjoljans kvalitet och olika flöden. Det har gjort det möjligt att lämna manuella kontroller bakom sig och istället arbeta med kontinuerlig övervakning i realtid.

– Om något är på väg åt fel håll ser vi det tidigt. Ett bra exempel är turbinerna, där vi med hjälp av mätningarna upptäckte vatten i oljan i ett tidigt skede. Det gav oss tid att agera och filtrera bort vattnet från oljan, vilket i sin tur gjorde att vi kunde hålla igång produktionen enligt plan. Realtidsövervakning ger oss möjlighet att jobba smartare, vilket i slutänden gynnar både klimatet och kunden. Det är viktigt för att vara långsiktigt hållbara, säger Erik Svensson.

Tidigare krävde analys av vibrationsdata omfattande manuellt arbete. Nu använder Mälarenergi AI för att hitta samband och mönster som inte varit möjliga att se med traditionella metoder.

– När vi får ihop all data i samma system kommer AI bli en superkraft. Då kan vi se samband mellan driftläge, temperaturer, slitage och vibrationer på helt nya nivåer, säger han.

Underhåll som grund för hållbarhet

För Kristina Bäckstrand är underhåll en central del av hållbarhetsarbetet. Genom att arbeta mer långsiktigt med underhåll kan resurser användas smartare, energiförbrukningen minska och arbetsmiljön förbättras.

– Underhåll är ett av de mest konkreta exemplen på hållbarhetsarbete vi har. Vi vill inte byta utrustning i onödan, vi vill inte köra anläggningar fel och vi vill inte skapa onödiga utsläpp. Optimeringen är själva hållbarheten, säger hon.

För att bygga en långsiktigt hållbar verksamhet krävs en balans mellan ekonomi, miljö och sociala aspekter, samtidigt som medarbetarna får förutsättningar att göra medvetna val i det dagliga arbetet.

– Det viktiga är att alla förstår hur deras beslut påverkar helheten. Ibland måste man välja, men ofta finns det synergier. Underhåll är en av de tydligaste platserna där de här tre dimensionerna möts, säger hon.

Det handlar också om de löpande val och prioriteringar som görs i det dagliga underhållsarbetet.

– För oss i underhållsorganisationen handlar det om att se över vilka produkter och tjänster som vi använder i vår vardag och om det finns bättre alternativ. Samtidigt som det ibland kan vara mer hållbart att använda vissa produkter tills dess att de har nått sin tekniska livslängd än att köpa nytt. En hållbar omställning kräver timing och måste få ta lite tid, säger Erik Svensson.

Samarbete som nyckel i framtidens underhåll

När Mälarenergi blickar framåt är inriktningen tydlig. Underhållet ska bli mer datadrivet, mer analyserande och mer automatiserat, men också bygga på ett tätare samarbete både internt och med externa partners.

– Alla pratar om AI just nu, men frågan är vad vi gör på måndag. Det kommer gå fort och vi vill vara i framkant. Därför måste vi både bygga kompetens internt och samarbeta mer externt. Det är så vi får ut effekten, säger Erik Svensson.

För Kristina Bäckstrand är samverkan en avgörande framtidsfråga, inte bara inom Mälarenergi utan i hela branschen.

– I takt med att frågor blir mer komplexa behöver vi lösa dem tillsammans. Vi måste utveckla kompetensen hos våra medarbetare, men också hitta nya sätt att samarbeta med leverantörer och andra aktörer. De här partnerskapen kommer att bli allt viktigare framöver, avslutar hon.

Underhållsmässan 2026

Både Erik Svensson och Kristina Bäckstrand deltar på Underhållsmässans scen, där frågor om digitalisering, AI, hållbarhet och samverkan står högt på agendan.

Underhållsmässan äger rum den 10 till 13 mars 2026 på Svenska Mässan i Göteborg, med fyra fokusområden som speglar branschens mest akuta frågor: hållbart underhåll, industriell säkerhet, framtidens produktion och kompetent underhåll.

Hämta din kostnadsfria entrébiljett